Migrationsverket har tydligt sagt att det är kommunernas ansvar att inom två månader erbjuda nyanlända en bostad. Hittills har vår kommun till stor del löst det genom att erbjuda dem ett andrahandskontrakt under högst två år medan de nyanlända själva söker ett förstahandskontrakt. En lösning som man använde sig av i ett 10-tal fall under 2018. Allt möjligt genom ett avtal med Trelleborgshem där 25% av de lediga lägenheterna tilldelas arbetsmarknads- respektive socialförvaltningarna att fördela till behövande. Detta avtal är ett för kommunkassan mycket fördelaktigt avtal jämfört med att hyra av privata aktörer tillfälliga boende som lever upp till på Migrationsverkets krav. Då får nämligen vi skattebetalare och Trelleborgshem ersättning från staten.
Dessutom är avtalet slutet mellan Trelleborgshem och kommunen där det är den sistnämnda som avgör vem som ska få bostäderna. Det är med andra ord kommunen, med Mikael Rubin som högsta höns, som beslutar vilken förvaltning som får vilken tilldelning. Det finns inget särskilt avtal som enbart omfattar bostäder till nyanlända. Därför är det enbart en medial anka (eller höna om du vill) att säga upp ett avtal som inte finns när det räcker fullt ut med att ge förvaltningarna de direktiv om tilldelning som passar styret.
Men Mikael Rubin har i egenskap av kommunalråd på egen hand tagit ett s.k. brådskande ordförandebeslut och sagt upp avtalet. Det var ett vallöfte från både M och SD som för visa sig handlingskraftiga vill säga upp avtalet innan den 31:e mars så att det inte förlängdes ett år till. Att tjänstemännen i förvaltningarna, liksom Trelleborgs Kristna Råd, protesterade var lönlöst.
http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/kristna-radet-vill-ha-kvar-lagenheter-till-nyanlanda/
Var den tredje partnern i styret Kristdemokraterna står (som enligt Erik Lundströms utsaga i TA 11.3 se ovan – “Inte är ett kristet parti”) ska partiet själva komma överens om den 20:e mars vid ett medlemsmöte. Det är lätt att tro Rubin inte ville hamna i en obekväm sits om KD skulle komma till en annan slutsats om avtalet. Då skulle ju M och SD inte få igenom sina vallöften. Lösningen? Ett snabbt ordförandebeslut så var den frågan avklarad. En lösning som är fullt tillåten i brådskande ärenden.
Men med tanke på att det, när Rubins manöver blev publik, var 2 veckor kvar av mars månad och en mer demokratisk beslutsgång hade varit möjlig så framstår hans agerande mer som populism. Speciellt när avtalet omfattar alla lägenheter som Trelleborgshem ställer till kommunens förfogande för att hjälpa utsatta människor. Nyanlända som infödda.